För vem?

Helt plötsligt undrar man vart fan man är påväg. Vilka drömmar som är mina och vilka drömmar jag håller på att uppfylla åt andra. Det är så fruktansvärt lätt att dras med av andras idéer att det tillslut blir omöjligt att skilja på verklighet och bitterljuv sanning. Jag är inte orolig. Om pengar är lycka så blir jag rik, trots att jag följer min egen väg. Om inte, så tror jag att mina egna val förr eller senare skapar mig det liv som det är meningen att jag ska leva. Jag är tacksam för all inspiration människor i min närhet har gett mig, men det är jag som måste gå vägen, och jag tänker inte spendera år på att gå åt fel håll. Även om det hade varit rätt för någon annan. Jag vill att ni ska vara stolta över mig, men inte för att jag gjorde som ni sa, utan för att jag skapade något unikt helt själv, en egen dröm och en egen väg. Jag respekterar att ni inte tror på det, och jag uppskattar om ni respekterar att jag gör det. För om jag inte gör det för mig själv, kommer jag med all säkerhet ångra det senare. Jag är inte rädd för framtiden, jag välkommnar den. Det är nu jag har chansen, det är nu jag är fri. Borde vara fri. Det är nu livet börjar, och det är nu det är meningen att man själv ska ta ansvar för sitt liv och göra det man verkligen vill. Det låter klyschigt, och jag vet att alla tänker likadant, men jag tänker inte bli något undantag. Jag har läst tillräckligt många böcker om hur det går för folk som offrar sina liv för andras drömmar, som ändå aldrig går i uppfyllelse.   Jag kanske misslyckas, men det kan man väl göra med allt? Är 120% säker på att man har större chans att lyckas i livet om man satsar på  något man verkligen tror på istället för något man borde.
Ibland känns det som jag sålt min själ. För bra betyg, för framgång, framtid och uppskattning. Jag har mått dåligt, fått skavsår av mitt liv, känt mig kvävd, instängd, inglasad. Har velat flyga, bort och iväg, och drömt om ett liv någonstans där det är lugnt. Bort från konsumtionshets, människor med dåligt självförtroende och uppmärksamhetskomplex, från krav och från ett samhälle där människor delas in i grupper utifrån hur falska de klarar av att vara.  Jag har drömt om ett litet hotell vid någon vit strand där pengar inte har någon betydelse och där människor älskar varandra, är glada , fördomsfria och lever livet lite sådär allmänt. Jag skulle bo i en vit blommig sommarklänning, servera ananasdrinkar, skriva romaner i solnedgången och bjuda gäster på nyskriven livemusik.  Jag skulle gå barfota längst strandkanten och skratta åt det liv jag trodde jag ville ha, och inse att det här är allt som behövs. 

Det är en dröm, och kanske är det skrattretande, fåfängd och omöjlig att uppfylla. Men jag tillåter mig själv att drömma, att andas och tänka på att det finns alternativ. Att det inte bara finns en väg, att man inte måste hålla andan, dyka ner i djupet och låtsas att man trivs. Kanske är det så, att det bara är en dröm, men kanske kan jag också få den att bli verklighet. Iallafall nästan. Om jag verkligen vill. 

Var tvungen att lätta mitt hjärta.
2011-05-28 @ 19:27:52 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Vägskäl.

Ber om ursäkt för föregående sliskiga reklaminlägg. vad gör man inte för att vinna?
Att uppfylla andras drömmar blir ingen människa lycklig av. Nu tror jag att jag vet vad jag vill och det känns förvånansvärt bra. Egentligen är det här vad jag velat hela tiden, bara det att jag tänkt att det är ouppnåelig önskedröm som aldrig kan bli verklighet. Men sen kom jag på att den kan det. Jag kanske inte blir jätterik, eller så blir det succé, men hur som helst spelar det ingen roll. Jag vill inte ägna resten av mitt liv åt att göra något jag inte brinner för bara för att det är bra betalt. Jag tänker satsa, och hoppas på att det blir bra, för allt jag vill är att vara lycklig.
Encontramos, el hotel en la costa de Espana! Eller nåt i den stilen.
Du kommer och jobbar hos mig som nagelexpert, eller hur julia? :D
2011-04-16 @ 19:22:45 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (4) Trackbacks ()


Längtar lite lagom

2011-04-09 @ 19:11:56 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Småkrypsdramatik

Var ute i sommarvädret och fotade en helt ovetandes myra. Ser ut som att han till höger desperat letar efter något som kan hjälpa hans döende vän till vänster. Haha.
Årets första fjäril också!
Så skönt att det är vår. Har varit ute och sovit på gräsmattan nästan hela dagen. Underbart!
2011-04-09 @ 19:07:55 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Elina och Jennifer!

Snygga tjejer, Elinas Charmighet och Jennifers änglaleende!
Haha, kände att det skulle vara lite waste att inte dela med mig av dessa vackra bilder!
2011-03-18 @ 22:09:45 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


En hemlös

Fy vilken söt reklam. Klickade in på stadsmissionens hemsida, och då kunde man ge ett hem åt en hemlös banner. " Ta hand om mig! " vädjade den, så jag kunde inte låta bli att göra det.



Bara jag som sitter här och tänker på hemlösa mitt i natten.
2011-03-13 @ 00:59:39 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Lever Livet

visste att jag inte skulle palla med att ha en helt ny konstig okänd blogg när jag har den här, som dessutom har en design, vilket devotebloggen inte har. Kommer nog stanna här iallafall, men verkar sorgligt nog som jag skrämmt bort mina stackars fåtaliga läsare med mitt lösenordsskydd som hindrade mig från att skriva i typ en månad.
Men jag kan inte hålla mig borta från att skriva. Det går inte. det är precis som att skriva dagbok, oerhört önödigt och ointressant, men likväl så gör man det av ren vana. Eller ja, haha, inte för att jag brukar skriva dagbok för det göra jag ju inte, jag bloggar istället , ibland, men ja iallfall, kan tänka mig att det är samma sak för de som skriver dagbok.
Jag känner mig lycklig. Det var rätt längesen. Jag har en massa energi eller illafall mer än vanligt, och har tillochmed fått lust att gå till skolan. Då ska man ju såklart bli sjuk också och inte orka det iallafall, men jag vill iallafall inte vara hemma längre, vilket jag alltid ville förut.
Jag har börjat skriva musik igen, trots att jag glömmer av allt jag hittar på för att jag inte har nåt att spela in det med, jag har gjort alla läxor förutom projektarbete och engelskarapport, och känner att jag har en rätt ovanlig kontroll på livet. Jag har tillochmed börjat träna regelbundet och går och lägger mig i tid och dricker vatten och äter äpplen och havregryn. Precis som en häst. Jag trivs! För att jag vet att snart blir det ändring. snart blir det annorlunda.

Är i falköping och hänger for no reason. är ju ändå ledig imorgon så varför inte? ska jobba lite med projektet, skriva loggbok och läsa på idrottsprovet och kanske börja med engelskarapporten. Inte för att jag har någon koll alls på den , men ändå, eller kanske just därför. Tänker dricka te och sen gå ner till sveriges bästa second hand och se om jag hittar nåt fynd, som jag alltid gör. Typ rosa kofta för 30 eller läderväska för 10. Eller terminator 3 på vhs för fem spänn.
Sen ska jag duscha och smörja in mig i nån kräm som luktar bär och måla naglarna och lägga upp håret i mormors hårspolar så det blir lockigt och dricka vatten med pressad citron och sen ska jag sova och drömma om moln och sen ska jag gå upp tidigt och skriva en novell och sen ska jag cykla till den lokala frisören och fråga om mitt hår verkligen kommer gå av om jag bleker det och sen ska jag mata getter i djurparken som man alltid gör här och köpa mjölkchoklad med bubblor och låna en bok på barnboksavdelningen och sen cykla hem och äta ett franskbröd med leverpastej och dricka grönt te och sen ska jag sy en klänning och sen ska jag gå tipspromenad där man kan vinna fikacheckar på mössebergs konferanscentral och det här måste vara årets längsta mening.
Det var allt. puss.
2011-03-07 @ 20:24:57 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


så. trött.

gör inget annat än att läsa nuförtiden. har inte läst såhär mycket sen jag plogade mig igenom Harry Potter-serien.
just nu är det "den andra systern Boleyn " som upptar min tid, och innan dess var det " den gåtfulle fotografen" <- (galet rolig och spännande bok, och sjukt välskriven på köpet! )

men jag tänker väl att jag en vacker dag ska vakna med massor av energi, och så är allt som vanligt igen. måste bara. vila. hemma imorgon, jaaa.

Var iförsig pigg och glad idag och kände mig hyfsat fräsch, trots att jag bara sovit två timmar. fick ta smällen när jag kom hem och effekten av min powernapp inte kändes längre. somnade i soffan.

två dagar i skolan, och jag känner mig redan som en utsliten heltidsarbetande trebarnsmorsa. hur ska det här sluta?
2011-01-12 @ 22:15:37 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


Att rensa ut hjärnans slaggprodukter och bli påmind om hur det känns att vara levande.

Har precis avslutat en timme långt träningspass till tonerna av årets bästa dansmusik-lista på ett stulet spotifykonto. Flåsade målmedvetet till träningscykelns "cykla upp för uppförsbacke och cykla ned för nerförsbacke"-program och blev återigen påmind om hur bra det får mig att må. Salig av träningsendorfiner lagade jag sedan en lyxmiddag bestående av ungsbakad lax, vitlöksfrästa champinjoner i en grönsaksröra stekt i citron och med en touch av ingefära. Till det serverades avokado och couscous med citrusknorr. Efter att ha ätit mig riktigt mysigt mätt för första gången på säkert tre veckor plockade jag sedan fram en utav de fem liter glass som inköptes i onödan och fick stå övergivna och frysa i frysen då de egentligen skulle serveras till mina födelsedagsmiddagsgäster. Jag är väl helt enkelt en dålig värdinna, men allt ont för något gott med sig, nu har jag glass så det räcker till 2012, året då vi alla ska dö.

 

Jag kom på att jag inte alls har något särskilt emot att dö, sålänge alla andra gör det samtidigt. Man lär inte märka när det väl händer, och kvar på jordens yta finns det inte heller någon som sörjer min bortgång. Hoppas att nästa generation av existens sköter affärerna bättre.

 

Iallafall så ska jag ägna min resterande tid åt att må bra, hitta tillbaka till mitt själsliga lugn, och helt allmänt leva livet. Låter som en klysha. Men hur många hade egentligen ett makabert orginellt nyårslöfte i år, bland de 6000000000 människor som samtidigt ( fast på olika tider trots att det egentligen var samma tid ) stirrade på stjärnorna och trodde att de precis lovat någonting nyskapande? Please tell me.

 

Dagens träningspass rensade ut så mycket gammal trötthet från min kolahjärna att jag nu tillochmed förutom att ta tag i mitt liv även tänker ta tag i mitt rum. Det är verkligen på tiden att jag gör det, kommer inte ens igenom på den provisoriska stig jag skottat upp för några veckor sedan. När jag städat rummet kommer allt kännas bra igen, för då kan jag vara där inne med gott samvete och dessutom trivas på köpet, istället för att få en släng av ångest så fort jag befinner mig på 10 meters avstånd från denna soptipp. Kanske tillochmed tar och målar en tavla, räknar matte eller gör färdigt mitt projektarbete när jag ändå är i farten.

 

Men det jag egentligen ville säga med allt det här hippettjafset var ; träna! Jag har precis förvandlats från en seg zombie till en hurtfrisk innovatör, och det tog mindre än en timme. Eller ja, drygt en timme för att vara helt ärlig. Men ja. Jag kan nog stå ut med mitt nyårslöfte om att träna mer. För den här gången. Kanske för alltid!

 

2011-01-06 @ 17:46:11 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Chokladlera

Kände att jag var tvungen att göra något åt min stackars "hej-jag-har-sovit-med-smink"-hy , och bestämde mig därför för att prova chokladansiktsmasken som en vänlig själ gav mig i födelsedagspresent!
Innan: ofräsh hy
Undertiden: afrostyle!
Efter: Babylen hud med strålande lyster!
ooh, ett måste i varje bloggerskas badrumshylla!
nej, men ärligt så kände jag att jag förtjänar att bli ompysslad. ( av mig själv... ) Nu ska jag fixa naglarna, raka benen, kleta in mig i någon aprikosdoftande bodylotion, noppa ögonbrynen och vispa ihop en hemmagjord hårinpackning. Och ta ett varmt bad med tända ljus. För alla som bryr sig.
Det är fantastiskt att ha lov. Jag börjar faktiskt, lite smått, känna mig levande igen. Det är en känsla jag inte haft på alldeles för många månader. Att vakna på morgonen och känna att man faktiskt är vaken, det är underskattat.
Någonting annat som är underskattat är utgång på söndagar! Sjukt värt att dra till kontiki på bartömning med ett glatt gäng dudes och dudettes istället för att sitta hemma och ha söndagsångest! Tack för igår! Enda ovärda var  att jag var stensäker på att min fot skulle förfrysas och ramla av , och att vagnarna slutade gå vid två. Kan ha varit den mest värda taxin i mitt liv? Promenera från majorna till långedrag är inte riktigt min grej i 20 minus och high heels. Men. as I said. VÄRT.
2010-12-27 @ 20:05:37 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


killing is still killing. both you and I know that.

Okej, klockan är 04:35, jag ska upp om två timmar, eller mindre ändå, typ en och en halv. Kan verkligen inte sova. Don´t ask me why. Så jag har sträckkollat hela säsong fem av Dexter istället. åh vad jag saknat dig du underbara iskalla men samtidigt supermysiga människa.
För dig som inte har börjar kolla än, gör det nu! Nu kommer du inte undan längre. Klistrar in första avsnittet av säsong ett här nere, och så sätter du fart och kollar, du är trots allt bara 61 avsnitt bakom mig. Lycka till!
2010-12-20 @ 04:39:31 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


natten

Det är något speciellt med att vara uppe mitt i natten, när alla andra sover. På en fredagskväll kan man inte vara uppe sent nog, för det finns alltid någon som fortfarande festar i skenet av gårdagens glömska och morgondagens ljussken.  Men på en söndagkväll sover nog tillochmed de mest rutinerade festprissarna , och natten är min. Det är ingen idé att sova, varför sova när jag kan sitta uppe och njuta av mitt plötsliga lyckorus? Jag har tänt levande ljus för stämningens skull, lågorna kastar varma sken på det annars kala kritvita väggarna. Jag sitter ovanpå mitt nya överkast av siden , sjunker ner bland de mjuka täckena och lutar mig tillbaka mot de fluffiga kuddarna. Visst borde jag sova. Men vad skulle det vara bra för när jag kan sitta här och bara vara, bland mina gröna små palmer och rosa körsbärsblommor. Visst kan livet vara fint ibland, bara jag, lugnet, tystnaden, natten och Gabriella Cilmi.

2010-11-01 @ 03:50:03 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


Jag vill ha...




Nina Ricci rödaäpplenparfym, finns på rea på kicks till mitten av november!!

Chaipulver. 




2010-10-31 @ 16:25:20 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


En söndag som alla andra fast ändå inte

Jag är så obeskrivligt lycklig över att det är lov. Veckan inleddes med bästa festen i borås, och nu går jag bara runt och glider och njuter över min egen existens. Jag är medveten om att det bara är en vecka det handlar om, och hur snabbt försvinner inte en vecka ur tiden? Men ändå, jag kan - och tänker - inte bli av med känslan att jag bestämmer över mitt eget liv. Cheesy, you don´t have to tell me. Men skolan har blivit så utflippat rutinmässig och meningslös, och jag måste verkligen anstränga mig för att komma upp på morgonen, då jag verkligen inte känner mig ens 1% peppad att åka iväg. För det första så lär jag mig mer av att vara hemma och läsa, vi gör ingenting vettigt på lektionerna och jag slösar bort min tid. För det andra så blir jag så vansinnigt trött av att vara i skolan att jag däckar eller blir okontaktbar i flera timmar efter att jag kommit hem, vilket betyder att jag ändå inte har ork att ta tag i alla mina arbeten och på så sätt få bra betyg vilket skulle göra mina ansträngningar värda.

Nej, jag tänker inte hoppa av eller så, jag tänker bara gå runt i min lilla bubbla av tid och njuta av att slippa ta bussen till skolan i totalt mörker.

Kanske, om jag har tur, lyckas jag fylla på min energi såpass mycket att jag orkar ta mig igenom de sju futtiga små veckorna som är kvar till jullovet. ( Och som också innehåller min efterlängtade 18 årsdag ) . Och sen ska jag mysa så mycket jag kan i stickade strumpor och rosetter i håret och baka kakor till alla jag känner och riktigt känna kärleken, och sen är det bara ett halvår kvar och sen är jag fri fri fri fri fri.  OH.

Nej, nu ska jag göra en önskelista! Puss !
2010-10-31 @ 15:00:19 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Han som alltid blir ofotogenisk på bild.





" Fasen, inte nu igen"   Håll tungan rätt i mun kära du!
2010-10-20 @ 22:04:59 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


små iskristaller högt högt upp i atmosfären

okej, noterade att mitt smsinlägg inte kom upp, skrev om min dröm, haha. Får berätta det en annan dag.

Iallafall var jag ute på en nattpromenix med med själv alldeles nyss och fick syn på det här!



asabasaballt.
2010-10-20 @ 21:47:49 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


hrm...

... alltså ursäkta mitt tjat om rymden men kolla kolla kolla på denna!

vad ÄR det för en känguruformation i hörnet!? 



Yepp. jag har definitivt skaffat en mig en ny superdupernördig hobby. puss.
2010-10-17 @ 00:59:57 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


wish upon a star

Kollade upp mot natthimlen igårkväll och blev stående. Så många ljusprickar, glitter på sammet, helt stjärnklart.
De måste ha varit flera miljarder, inte bara de gamla vanliga som man känner till, som karlavagnen och resten, utan bakom och bakom växte små prickar fram ur mörkret. Och ju längre jag tittade desto fler blev de.  De fick mig att tänka på hur små vi är på jorden, och hur små våra bekymmer och dagliga irritationer är, jämfört med allt det där oändliga, stora.

Iallafall så tog jag kort på natten i hopp om att jag skulle kunna fånga en stjärna eller två, men till min besvikelse blev kortet svart, som natten faktiskt. Fast sen insåg jag att om jag ökade kontrasten med typ en miljon och suddade ut allt flimmer och blått som kom på köpet , så fanns de där, alla stjärnorna, precis som jag såg dem. Iallafall nästan.

Till synes tomt.

Men sen...




Och plötsligt, tadaaa etthundratusenmiljardersmiljoner! Shit. sorry, blev så galet fashinerad av det här. och den här bilden är typ 1/10 av den första bilden så dom är så galet många fler. liksom titta på allt det röda, vad händer där? är det stjärnor som föds och dör? aaaaaah.   Om alla de där stjärnorna har  planeter, fler eller mindre än solen, måste det ju finnas liv på åtminstonde en av dem? fast nä, jag tror det finns liv på alla. iallafall nästan.  oh så spännande!




och kan någon förklara för mig vad det här är för ett jävla ufo?

2010-10-16 @ 17:40:33 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (4) Trackbacks ()


Bästa från valet

1. att sverige är fortsatt allians-lett
2. " Lars Ohly vägrar gå in i sminket där Jimmie Åkesson sitter!! "
3. reporter: vi pratade med ssuarna och dom verkade väldigt glada trots nederlaget. Mona Sahlin: dom var inte alls glada, det är det ingen som är.
4. - vi har fått in en fråga här från en läsare som undrar hur sverigedemokratiska partier i andra länder förhåller sig till (...)
5.  christian: ja så nu får du gå själv mona, fram dit, iväg med dig!
6. christian ( till jimmie) : har du ätit något idag? jag ska hämta en macka till dig! :)
2010-09-20 @ 01:40:40 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


Arvikah! <3



Hemma från Arvika,  och så här såg jag ut efter bussresan, ganska fräsch egentligen för att ha varit utan dush i tre dygn. I blame the hårspray!
Sjukt värd festival, det spöregnade i torsdags men annars var det jättesoligt, är helt sönderbränd, hah.
" ofta man behöver solkräm?? "

Veckans bästa band: Miike Snow! Och Kent... och Teddybears.
Veckans musikaliska överrasking: Similian Mobile Disco
Veckans upprepning: Papara Americano på totally repeat, den kommer alltid vara arvika för mig.
Veckans skabb: Bajset på tallriken eller mongona som badade i lerpölen.
Veckans tält: Milkshaketältet! BÄST MUSIK
Veckans fail: Vårat partytält... som blåste iväg hela tiden, trots att alla andra stod helt still. why?
Veckans men hallå? : inga bajamajor typ, alla kissade i gräset vilket gjorde att det luktade förjävligt.
Veckans aj: köttsåret i foten.

2010-07-19 @ 15:11:10 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


Tidigare inlägg
RSS 2.0