Promarkerbrud i svartvitt

2011-01-25 @ 00:08:49 Permalink Målerier och annat kreativt Kommentarer (3) Trackbacks ()


Liseberg

Sådär! Ansökning till Liseberg med värsta brevet är avklarat! Nu återstår bara 29 jobbsökningar kvar innan jag får sitta och deppa för att det inte finns jobb.
Hej! Jag är en sprallig och positiv tjej som älskar choklad men avskyr vingummi. Jag är nyfiken och kunskapstörstande och letar efter nya äventyr!  Jag tar studenten i maj och då vill jag jobba och testa på något helt nytt, och ärligt talat kan jag inte tänka mig något roligare ställe att arbeta på än Liseberg, med tanke på hur mycket glädje denna nöjespark gett mig under åren. När jag var liten var det årliga besöket till Liseberg sommarens höjdpunkt, och det går knappt med ord att beskriva hur lycklig jag kände mig när jag äntligen fick komma innanför grindarna, rusa till diverse berg-och-dal-banor och föräta mig på sockervadd!
Jag är totalt rökfri, har alltid varit, men jag är däremot vansinnigt beroende av människor och social kontakt. Det finns inget som kan ljusa upp en dyster dag så som en fika med en pratglad vän! Jag har alltid älskat att träffa nya människor, det ligger något speciellt i att få en chans att göra ett gott första intryck på en helt okänd människa. Man får en unik chans att visa sig från sin allra bästa sida. Jag tycker att ett skratt är den finaste gåvan man kan ge sig själv, och att gå hemifrån med ett leende på läpparna bidrar garanterat till att man får en finare dag.
Mitt engagemang i diverse föreningar och projekt på skolan har fått mig att inse hur mycket jag uppskattar att vara kring andra människor, och göra det bästa för att de ska trivas. Andra året i gymnasiet grundade jag föreningen "mysklubben" på skolan, en förening som har som enda syfte att se till att alla myser, har det allmänt härligt, tar hand om varandra och sprider glädje.
Jag är påhittig och kreavtiv och har alltid älskat att skapa och starta projekt. Fotografering och pianospel har alltid legat mig varmt om hjärtat! ( Inte för att jag vet hur relevant det är för jobbet, men vem vet, det kanske kan komma till nytta? )
Jag är ett mellanbarn i en stor syskonskara, en fredsmäklare, en omhändertagare men samtidigt en lindrig rebell. Jag har tidigt fått lära mig att ta hand om mig själv ( då mina föräldrar är skillda och alla mina syskon tillhör respektive förälders nya ) och har aldrig fått någonting gratis. Visst har det varit kämpigt ibland, men jag är säker på att det bara är positivt i slutändan, med tanke på hur mycket jag lärt mig om överlevnad och ansvar!
Så vad har jag för förväntningar på att jobba hos Liseberg?
Jag kan inte tänka mig annat än att det skulle vara hur kul som helst. Oavsett ålder har jag alltid stormtrivts på stället, det är som en helt annan värld, där man får vara lycklig och barnslig. Och ha humor, skratta åt livet och åt allt som är bra.  Samtidigt tror jag att jobbet är en otroligt värdefull erfarenhet, och att det ger utrymme för att utvecklas.
Med andra ord - jag kan knappt vänta tills sommaren är här!
Vem vet, kanske får jobb som kanin i sommar?
2011-01-24 @ 22:29:01 Permalink Clara helt enkelt Kommentarer (0) Trackbacks ()


"Lilla Clara som tror du är underbar och älskad av alla"


2011-01-23 @ 17:43:32 Permalink Clara Inspireras Kommentarer (0) Trackbacks ()


Colours


2011-01-23 @ 17:13:58 Permalink Målerier och annat kreativt Kommentarer (3) Trackbacks ()


Helt otroligt.

Jag förstår bara inte hur en person som vunnit nobelpriset kan skriva så dåligt. Eller jag kanske borde säga; hur kan en person som skriver så dåligt få nobelpris?
Har precis tvingat mig igenom boken " Det femte barnet " av Doris Lessing, har torterat mig själv med dåliga formuleringar, långa obegribliga meningar och avhuggna dialoger. Flera gånger har jag varit tvungen att skrika : FAN DEN HÄR BOKEN ÄR SÅÅÅ DÅLIG , men trots det hållt uppe modet och läst ut de 150 sidorna av total skit. Jag är tacksam över att den inte var längre.
Kanske att man kan skylla på att den var dåligt översatt, men jag tror inte att det duger till ursäkt. Karaktärerna höll sig livlösa från första till sista sidan, handlingen kändes platt och framkrystad, och jag har precis fått min läslust förstörd. Så då är frågan, hur fan kunde hon vinna nobelpris? Jag kommer aldrig bli klok på det här. fy.
2011-01-19 @ 13:26:49 Permalink Clara Tycker Kommentarer (0) Trackbacks ()


anställ mig.

2011-01-13 @ 23:56:05 Permalink Clara tar tag i sitt liv Kommentarer (2) Trackbacks ()


så. trött.

gör inget annat än att läsa nuförtiden. har inte läst såhär mycket sen jag plogade mig igenom Harry Potter-serien.
just nu är det "den andra systern Boleyn " som upptar min tid, och innan dess var det " den gåtfulle fotografen" <- (galet rolig och spännande bok, och sjukt välskriven på köpet! )

men jag tänker väl att jag en vacker dag ska vakna med massor av energi, och så är allt som vanligt igen. måste bara. vila. hemma imorgon, jaaa.

Var iförsig pigg och glad idag och kände mig hyfsat fräsch, trots att jag bara sovit två timmar. fick ta smällen när jag kom hem och effekten av min powernapp inte kändes längre. somnade i soffan.

två dagar i skolan, och jag känner mig redan som en utsliten heltidsarbetande trebarnsmorsa. hur ska det här sluta?
2011-01-12 @ 22:15:37 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (1) Trackbacks ()


Gårdagen

2011-01-08 @ 18:09:47 Permalink Clara helt enkelt Kommentarer (0) Trackbacks ()


webdesign

Nu har jag suttit och photoshopat och kodat html i en hel evighet, spyr på allt som har med design att göra just nu. Håller på att fixa en hemsida till min internettidning som kommer publiceras någon gång i Januari /Februari.
Vad tycker du? Var det en fin design eller var det för mycket? Vill gärna att det ska se lite vilt och galet ut, inspirerande liksom...
2011-01-08 @ 16:23:02 Permalink Clara Skapar Kommentarer (1) Trackbacks ()


Själens Spegel

tecknat ögonkludd.


Tycker ögonen är det finaste på en människa, näst efter personligheten. De säger så mycket om hur man är, vad man tänker på, vad man döjler. Det är som ett nyckelhål in i själen. ( med risk för att låta djup..) Därför är också ögon det roligaste jag vet att måla. De är så livfulla. hm. Helt enkelt.
2011-01-07 @ 16:00:17 Permalink Målerier och annat kreativt Kommentarer (2) Trackbacks ()


Det fina ljuset i Indiskas provrum

Jag har kommit fram till att i provrumsljus-tävlingen vinner Indiska, medan Zara förlorar. På indiska ser man alltid fräsch och pigg ut, och på Zara ser man oavsett tillfälle ut som något trött, uttråkat och slitet. Har aldrig riktigt förstått mig på en äffersidé där man låter kunderna känna sig fula samtidigt som de för första gången provar butikens kläder. Men men, det är deras ensak.
Hittade en jättefin tunika på Indiska, ( inte rea) som påminde om en sommardröm, men verkar rätt oanvändbar i det här vädret. Köpa eller inte?
Jag och Signe på Shoppingrunda.
2011-01-07 @ 15:43:08 Permalink Clara konsumerar och bidrar till miljöförstöringen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Att rensa ut hjärnans slaggprodukter och bli påmind om hur det känns att vara levande.

Har precis avslutat en timme långt träningspass till tonerna av årets bästa dansmusik-lista på ett stulet spotifykonto. Flåsade målmedvetet till träningscykelns "cykla upp för uppförsbacke och cykla ned för nerförsbacke"-program och blev återigen påmind om hur bra det får mig att må. Salig av träningsendorfiner lagade jag sedan en lyxmiddag bestående av ungsbakad lax, vitlöksfrästa champinjoner i en grönsaksröra stekt i citron och med en touch av ingefära. Till det serverades avokado och couscous med citrusknorr. Efter att ha ätit mig riktigt mysigt mätt för första gången på säkert tre veckor plockade jag sedan fram en utav de fem liter glass som inköptes i onödan och fick stå övergivna och frysa i frysen då de egentligen skulle serveras till mina födelsedagsmiddagsgäster. Jag är väl helt enkelt en dålig värdinna, men allt ont för något gott med sig, nu har jag glass så det räcker till 2012, året då vi alla ska dö.

 

Jag kom på att jag inte alls har något särskilt emot att dö, sålänge alla andra gör det samtidigt. Man lär inte märka när det väl händer, och kvar på jordens yta finns det inte heller någon som sörjer min bortgång. Hoppas att nästa generation av existens sköter affärerna bättre.

 

Iallafall så ska jag ägna min resterande tid åt att må bra, hitta tillbaka till mitt själsliga lugn, och helt allmänt leva livet. Låter som en klysha. Men hur många hade egentligen ett makabert orginellt nyårslöfte i år, bland de 6000000000 människor som samtidigt ( fast på olika tider trots att det egentligen var samma tid ) stirrade på stjärnorna och trodde att de precis lovat någonting nyskapande? Please tell me.

 

Dagens träningspass rensade ut så mycket gammal trötthet från min kolahjärna att jag nu tillochmed förutom att ta tag i mitt liv även tänker ta tag i mitt rum. Det är verkligen på tiden att jag gör det, kommer inte ens igenom på den provisoriska stig jag skottat upp för några veckor sedan. När jag städat rummet kommer allt kännas bra igen, för då kan jag vara där inne med gott samvete och dessutom trivas på köpet, istället för att få en släng av ångest så fort jag befinner mig på 10 meters avstånd från denna soptipp. Kanske tillochmed tar och målar en tavla, räknar matte eller gör färdigt mitt projektarbete när jag ändå är i farten.

 

Men det jag egentligen ville säga med allt det här hippettjafset var ; träna! Jag har precis förvandlats från en seg zombie till en hurtfrisk innovatör, och det tog mindre än en timme. Eller ja, drygt en timme för att vara helt ärlig. Men ja. Jag kan nog stå ut med mitt nyårslöfte om att träna mer. För den här gången. Kanske för alltid!

 

2011-01-06 @ 17:46:11 Permalink Clara, världen och kärleken Kommentarer (0) Trackbacks ()


RSS 2.0